ICQ-systemet skapades ursprungligen för kommunikation med persondatorer. Men eftersom tillgången på mobiltelefoner ökade med tillgång till Internet började programmerare komma på sätt att använda detta system från dem. Först var alla ansökningar för detta ändamål inofficiella, men sedan dök de upp.
Instruktioner
Steg 1
Under perioden då ICQ ägdes av AOL förbjöd avtalet mellan företaget och användaren att använda alternativa klienter, och de officiella var endast för datorer som kör Mac OS och Windows. Men i praktiken straffades ingen för att använda alternativa program. De skapades både för Mac OS och Windows och för OS där det inte fanns några officiella klienter, till exempel Linux. Och det fanns ingen mjukvarulösning för mobiltelefoner än. WAP-webbläsare var redan inbyggda i många av dem, men möjligheten att köra Java-applikationer var ännu inte tillgänglig alls. Därför skapades en webbplats som heter TJAT. Det fungerade så här: en alternativ klient lanserades på servern, och användaren från en telefon med en WAP-webbläsare gick till webbgränssnittet, matade in nummer och lösenord och fick sedan möjlighet att skicka och ta emot meddelanden. Servern fungerade som en slags bro, interagerade med ICQ-servern på det "förståeliga" språket och med WAP-webbläsaren - i "förståelig" till den. När den här servern hade hackats och angriparna fick tillgång till ett antal lösenord. Men vid den tiden var det inte längre relevant för de flesta användare.
Steg 2
Detta berodde på att telefoner med förmågan att köra Java-applikationer snart blev utbredda. Detta gjorde det möjligt att skapa ICQ-klienter direkt på mobiltelefoner utan att behöva en "översättarserver". Programmerarna skapade flera alternativa klienter, varav den mest kända var JIMM. Ur synvinkeln för interaktionsprotokollet imiterade han den officiella klienten, så ICQ-servern interagerade gärna med honom. AOL förklarade sedan ett tyst krig mot inofficiella kunder, inklusive JIMM. Ändringar gjordes i protokollet, vilket återspeglades i den officiella klienten, men författarna till de inofficiella hade inte omedelbart tid att dechiffrera och återspegla dessa förändringar i deras utveckling. Efter flera sådana försök gav AOL upp och insåg att utvecklarna förr eller senare skulle "dra upp" sina program för att ändra protokollet. För Linux-användare fanns det redan en officiell klient i form av en Flash-applikation, som dock fungerade mycket sämre än tredjepartsutveckling. För mobiltelefoner fanns det bara inofficiella applikationer.
Steg 3
Jabber-användare, där inofficiella kunder aldrig förbjöds, och därför fanns många sådana program för mobiltelefoner, kunde komma åt ICQ via gateways. Dessa är också program som körs på servrar. Precis som TJAT "pratade" de med ICQ-servern på ett "förståeligt" språk, men när de interagerade med en mobiltelefon var de tvungna att utbyta information inte med en WAP-webbläsare utan med en Jabber-klient. Under det "tysta kriget" med alternativa kunder vägrade de ofta också att fungera. Det har förekommit fall av hackning av sådana portar, men de var sällsynta.
Steg 4
Situationen förändrades till det bättre efter att ICQ köptes från AOL av Mail. Ru-gruppen. Den nya ägaren tillät skapandet av alternativa klienter och gav programmerare åtkomst till protokollbeskrivningen. Men å andra sidan har behovet av inofficiella ansökningar nästan försvunnit. Initialt lades ICQ-support till Mail. Ru Agent, för vilken det redan fanns en officiell klient vid den tiden. Sedan släpptes den officiella ICQ-mobilklienten med stöd även för Mail. Ru Agent. I själva verket var det två nästan identiska program, som skiljer sig åt i huvuddesignen. Båda interagerade direkt med servern och introducerade också snart stöd för Jabber i båda programmen. Resultatet är klienter med flera protokoll som skiljer sig lite från utvecklingen från tredje part.
Steg 5
Idag finns det officiella ICQ-klienter som interagerar med servern direkt för de vanligaste mobila plattformarna. Det finns också en officiell klient för Linux-stationära datorer, liksom en officiell webbklient som fungerar på samma sätt som TJAT. Det kräver inte Flash, och du kan använda det via en vanlig webbläsare från både en dator och en mobiltelefon.
